Hårfagert

Fick en rolig pärm av min pappa sist vi sågs. Den innehåller allt ifrån det lilla sjukhusarmbandet till 1970 års majblomma, bebisfoton, bvc-tips och allt möjligt skoj.

Bland alltsammans fanns några små skisser som pappa ritat innan jag föddes, ett slags förberedelse på att bli pappa kanske? Gillar bilden ovan mest och den illustrerar hans tanke om en dotter som ärvt hans svarta lockiga hår. Men nej, riktigt så blev det ju inte. Mitt hår får en penna att se kurvig ut. Jag har rakare än spikrakt. Tvärr.
Jag tror att det var meningen att jag skulle fått lockigt hår dock. När jag har lockat håret känns det som att jag är mer mig. Kämpade med locktång i princip hela 80-talet för att sedan ge upp och försöka förlika mig med mitt öde.

Sedan jag fick hypotereos har håret dessutom blivt ganska ordentligt matt och torrt. Känner mig verkligen allt annat än hårfager. Får ta och göra ett frisörbesök snart och pigga upp tillvaron lite. Min egen färgning i höstas blev sådär, jag vill ha riktigt eldigt rött. Som vampyren Victoria typ...



Just det, tapeten med kottarna heter Sequoia Wellington, Kuboaa/Interiör plus.

Kramar,
Matilda K