 |
| Förra året gjorde jag liknande efterrätt. Chokladpudding med strössel som jord och spritsade med vit kristyr på mintchokladkakor som blev till gravstenar. Bild från Martha Stewart. |
Jag är ingen söndagsmänniska helt enkelt. Världens bästa Karlsson åkte in till jobbet då han bytte bort fredagen för att hjälpa mig att flytta lagret. Jag som fortfarande var öm och mör efter flytt och rensning här hemma under lördagen såg fram emot en ledig slapp söndag för mig själv. Hur jag än försöker kan jag inte njuta av att göra ingenting. Vet inte vad det kommer sig men jag har nog aldrig tyckt om känslan, får istället ett slags kryp i kroppen och näst intill dåligt samvete. Vad för sorts fälla har jag hamnat i? I min värld har jag inte gjort någonting idag. Jag har dock tagit en riktig långpromenad (i snigelfart), bakat muffins, gjort ett blogginlägg i min fotoblogg, fixat med papper till FK och läst ut en bok. Ändå, så här på kvällskvisten kan jag bara tänka på det jag inte gjorde och känner mig slapp och onyttig. Skulle behöva om så bara ett uns av tonåringens mentalitet, tror jag skulle må bra av det men vet inte hur jag ska anamma den där lediga stilen...
Kram,
Matilda K
Åh Matilda! Jag blir ändå lite glad när jag läser ditt inlägg för då är jag inte ensam om den känslan. Min man fattar ingenting och bara skakar på huvudet åt mig. Vad ska vi göra för att slappa och tycka det är helt okej? Kram
SvaraRaderaMalin-jag vet verkligen inte?! Min man fattar inte heller känslan. Jag tror jag alltid varit sån här dock. Minns att jag typ längtade efter att skolan skulle börja på sommarlovet (efter 2 veckor kanske)och det år jag pluggade i USA var söndagarna hemska-alla bara gick i kyrkan och stannade inne...Det värsta är ju de dagar man (kroppen)inte orkar men huvudet vill genomföra en massa saker. Du vet...
SvaraRaderaKram!