Små barn små bekymmer, stora barn...

Saknar tiden som var när barnen var små och allt var lite enklare. Idag har jag beställt lite julklappar till russinnets webshop. Fina pysselböcker bland mycket annat...

Jag är så glad att jag inte är 12-13-14 år. Upphöjda tal, potenser, ekvationer och böjning av franska verb är något jag lagt bakom mig för många år sedan. Just nu tvingas jag dock att illa kvickt repetera alltsammans.
S ska få sina första betyg till jul och pluggar flitigt (hoppar till och med över vissa träningar till förmån för att plugga). R glider omkring lika glad i hågen som vanligt tills jag frågar om han aldrig behöver plugga? Det visar sig att hans senaste franska-förhör fick omdömet "ej tillfredställande". Vi nöter tillsammans je suis, tu es, il e osv. R har en happy-go-lucky inställning till det mesta och han bjuder på en stunds skratt när han imiterar sin lärare (med värme!) J började på eget initiativ en internationell skola i höstas där de flesta ämnena bedrivs på engelska. Det är tufft, svårt. Dessutom ligger de uppskattningsvis 2 år före när det gäller matematiken. Världens bästa Karlsson och jag försöker stötta när humöret och självförtroendet sviker. Så ser en alldeles vanlig kväll ut en alldeles vanlig barnvecka hemma hos oss. Kram,
Matilda K