Lite om mig själv som person måste jag nog också ha med i företagshistorien för vem man är spelar en viss betydande roll skulle jag säga. Antingen är man en lojal lagspelare (som barnens tränare skulle ha uttryckt saken) eller så är man mer av en individualist som gillar att förverkliga sig själv och sina egna idéer lite mer än andra. Jag tror att de flesta småföretagare faller under den senare kategorin, det ligger i det svenska företagsklimatets natur att du måste vara ganska mycket av en doer och gilla att slita hårt för att orka driva eget.
Kort summerat kan man väl säga så här om min personlighet; Jag är ganska mycket av en överlevare (läs envis som synden) och har lite smärre problem med auktoritetsfigurer (läs kan själv) och eftersom jag är van att ta initiativ har jag oftast gått min egen väg. På gott och ont. Det har många gånger varit mitt sätt att ta till mig lärdom, att lära den hårda vägen genom misstag. Det kan ibland vara tufft och kostsamt men det kan högskolestudier också vara som en klok kvinna sa till mig en gång! En annan klok kvinna upplyste mig om att nästan alla framgångsrika företagare har minst en konkurs bakom sig. (Tack Tina, det kallar jag pepp!)
Ok, jag ska komma till saken.
Innan jag och min tidigare kollega startade Liten jag hade jag drömmar om att öppna upp en lokal butik (inte helt olik den som vi då arbetade i) Eftersom vi hade daglig kundkontakt men även gjorde inköp till butiken hade vi koll på efterfrågan och utbud. Vi tyckte plötsligt att det borde funnits en massa saker som inte fanns då. Idéen att ta fram egna produkter föddes och vi gav upp tanken på en butik. Men, som nystartat företag ville vi snabbt nå ut till våra kunder och beslöt oss för att ha en hemsida med köpfunktioner. Det här var ju 2004 så det fanns inte så många webshopar att snegla på/inspireras av. Jag satt på kvällarna när barnen lagt sig (var nyskild och ensamstående då) och skissade helt utan kunskap på området. Jag tror faktiskt att jag själv aldrig ens hade handlat något online då! Med hjälp av en duktig webmaster som programmerade blev mina skisser en webshop. En webshop full av brister och barnsjukdomar så klart men som ändå ganska snabbt blev en populär nätbutik.
Efter en tid kändes vår lilla webshop överflödig eftersom vi hade ganska många butiker som sålde våra produkter via nätet. Jag tyckte dock personligen att det var nätbutiken och allt som rörde den som var det roliga i vårt gemensamma företag. Att få välja ut och köpa in varor som matchade våra egna produkter, att fotografera dem, att skapa stämningar och köpsug! Att starta upp en helt ny webshop, www.russinnet.se låg därför nära till hands när vårt företag vuxit lite för snabbt och vi stod med för stora lager och till slut gick i konkurs. Russinnet var dock en egen firma som gick bra från dag 1. När jag och min kollega delade på oss valde jag att fortsätta russinnet på egen hand och hon valde att gå vidare mot andra äventyr.
Sedan dess har jag jobbat natt och dag känns det som. Gjort om butikens struktur, ändrat inriktning, öppnat fysisk butik osv. Allt för att överleva, allt för att få fortsätta göra det jag kan bäst. Att köpa in varor, fotografera dem, skapa stämningar och köpsug.
Att själv är bäste dräng är inte alltid sant dock. Att ensam är stark gäller bara under viss tidsperiod. Att få dela såväl motgång som framgång med någon är ganska viktigt har jag insett. Nu går russinnet återigen in i en ny fas och jag välkomnar det, och min nya kollega Tina, med öppen famn!
Hoppas jag spred lite inspiration till dig som drömmer om eget eller att det gav någon något i alla fall.
Kramar, Matilda K
Så intressant att läsa! Just det där med foto/stämning/köpsug tycker jag att du är VÄLDIGT duktig på.
SvaraRaderaKram!
Tack snälla du vad kul att få höra!
SvaraRaderaVilken story! Jag hittade dig precis i början. Jag handlade aldrig på nätet (DÅ). Min bästis kom med den finaste saken efter den andra..hon berättade om din butik och jag hittade dig!
Din butik e fantastisk!
Jag e själv en egenföretagre fast ej i denna branch. Vet precis vad du menar med fighter.
Ingen dans på roser som folk verkar tro. Hårt arbete för oftats minre lön :)
Tack för att du lyssnade!!!
Ha en underbar dag!
Största kramen Madde
Tack! Jag känner mig välkommen! Vilken tur (för mig) att vi hittade varandra, så att jag får möjlighet att sjösätta en idé som jag haft länge tillsammans med någon jag gillar och tror på! Ser fram emot att dela, inte bara med- och motgångar, utan lite vardag med dig! Börjar nästa vecka- "äntligen" och "hjälp vad snart"! Kramar Tina
SvaraRadera