Om känslor

Av flera anledningar (som känns för utlämnande och privata att blogga om) har jag de senaste åren emellanåt haft svårt att komma min dotter inpå livet. Idag tog vi en promenad längs med vattnet och jag fick i små, små portioner en viss inblick i hennes känsloliv. Inte på något sätt detaljerat eller öppethjärtligt. Men ändå. En liten dörr har lirkats upp på glänt och har jag tur kanske den kan förbli så ett tag. Kanske kan jag med viss skicklighet och tur få den att öppna sig lite mer, bit för bit. Om det så innebär att jag berättar dråpliga anekdoter från min tid som 14-15-åring så bjuder jag mer än gärna på det! Inser samtidigt som jag berättar för S om min egen uppväxt hur mycket världen har förändrats men ändå inte.

Tankar, funderingar och viss oro angående barnen (ungdomarna) har påverkat både mig och världens bästa Karlsson hela veckan. I kombination med mitt nya jobb som upptar mycket energi och tid har jag känt mig mindre bloggsugen än vanligt. Hoppas det vänder snart.
Fortsatt skön söndag!

Ps Klicka på ikonen till min Fotoblogg uppe i högra hörnet för att se dagens bidrag till söndagsbilden på Fabriken.

Kram
Matilda K