måndag 16 maj 2011

vet du vad dina barn gör?

Vi har pratat med våra barn om eventuella saker som kan hända när man har facebook, blogg, bilddagbok osv men aldrig trodde jag väl att något skulle hända just dem. Jag vet, jag har en naiv inställning (det händer aldrig mig) medan mannen har en långt mer verklighetsförankrad mentalitet. Han har ju insyn på ett annat sätt i sitt yrke också.

Nu är S riktigt ledsen och med rätta upprörd.
Någon ( i hennes närhet) har tagit blider från både hennes facebook-konto och från hennes blogg för att skapa en fejkad bilddagbokssida där denne samma uppger sig för att vara hon. Allt för att skaffa sig fördelar, vara taskig och i viss mån svartmåla/förlöjliga henne. Vad kan man göra? I princip inte så mycket. Vi ska skriva till dagbokssidan och kräva att de tar bort sidan men vad är det som säger att en ny sida inte dyker upp 2 dagar senare?
Någonstans i eländet får man vara tacksam för personen i fråga inte photoshopat bilderna och satt hennes huvud på andra kroppar osv, som det är nu är det relativt oskyldigt gjort men tanken är skrämmande. Personen verkat veta allt om henne och man bävar för vad denne kan lägga ut. Å, jag blir så förbannad! Kan inte folk bara ha ett eget liv liksom?

Ikväll var jag på föräldramöte för R´s klass och hans mentorer berättade att de ska med hans klass på en föreläsning om just nätmobbing i nästa vecka. Undrar om S också gick på det? Spelar det någon roll att vi förmanar menar jag? Informera vill man ju men någonstans är det svårt att veta hur mycket som går in och hur mycket som sorteras bort som tjat. Förbjuda vill jag verkligen inte med risk för att det blir ännu mer spännande. Hur gör ni? Vad låter ni era ungdomar göra på nätet? Vad vet ni om vad de gör?
Många funderingar.

Kram
Matilda K

3 kommentarer:

  1. Jag har ju inga tonåringar, men på grund av mina egna trassliga tonår så har jag tänkt mycket på detta nu när jag själv har fått barn. Jag tror på att det ska vara ganska stor frihet hemma, men striktare regler ute, för om de inte kan få frihet hemma så söker de sig frihet någon annanstans. Däremot när det gäller Internet så tror jag att man behöver vara rätt bestämd. Att man som förälder ska ha rätt till till exempel inloggningskoder, och att man även är med och bestämmer om tonåringen ska få lägga ut bilder och information, och i så fall vad! Nätmobbning är en sak, men det kan ju rent av hända något farligt? Tonåringar som har över 500 vänner på sin facebook-sida, man vet ju omöjligt vilka alla dessa är och frågan är om ens barn ens vet om det?? Och på statusuppdateringar skriver man exakt var man är hela tiden.. jag tror att man faktiskt kan få vara hård med regler, om det gäller ens barns välmående och trygghet i det långa loppet och inte handlar om föräldern själv.. det är ju av kärlek man gör det!

    SvaraRadera
  2. Ja man blir inte lycklig när sånt händer..
    Jag vet att på första föräldramötet vi var på för pojkarna i sexan så höll kuratorn ett lång föredrag om nätmobbning och tider för daaanvändning..

    SvaraRadera
  3. Usch så hemskt! Har S någon aning om vem det kan vara? Hoppas att det löser sig och att ni får bort sidan.

    Vi oroar oss också så klart, vi har en 14,5-åring hemma som hänger mkt på bilddagboken, inte facebook än. Vi försöker förklara att allt som hamnar på nätet stannar på nätet och att hon ska vara försiktig med vad hon lägger ut för bilder, lägger till för vänner etc. Svårt det där. Hon lyssnar på oss, men samtidigt gör tonåringar som kompisarna gör oavsett vad mamma o pappa säger. Hon har ett bra omdöme i andra fall, men jag önskar också, som du, att man hade mer insyn i vad som händer. Samtidigt vill man inte snoka och spana, de bygger upp sin integritet också, men eftersom sociala forum på internet inte existerade när man själv var tonåring så står man lite handfallen med vad man ska göra egentligen.

    SvaraRadera

Skriv nåt, jag blir så himla glad då!