Dagen i ord och bilder

"Majsolen löser upp både trollen och älvorna, tänker han. De spricker som såpbubblor. Bara människorna blir kvar, en liten stund. Vi är en kort sång under himlen, ett skratt i vinden som slutar med en suck. Sedan är vi också borta." 
(ur Johan Theorins bok Blodläge, 3:e delen av kriminalromanerna från Öland)

Jag vet faktiskt inte om det är pga att jag nyss fått barn, min medelålder eller om jag fått tillbaka min pms eller vad det är frågan om. Jag funderar ganska mycket på livet och existentiella frågor i allmänhet. Min tid på jorden. Ämnad för vad? Vad kommer jag att lämna efter mig? Vilka avtryck har jag gjort? Har många frågor men inte så många svar. kanske har jag det när jag blir 90. Om jag blir 90. Är det redan bestämt? Finns det i mina gener, eller inte, inprogramerat från start? Hur mycket styr ödet våra liv?

Dagen började med ett storgräl mellan mannen och hans dotter J. Tonårstrots är bara förnamnet som slutade med att jag medlade. Vi hade gjort upp planer för dagen som innefattade ganska mycket sittandes i bil och jag fasade lite för det eftersom jag vet att Jonathan inte riktigt är med på noterna men vi lyckades faktiskt tima tiden i bilen till hans sovtider så det gick riktigt bra!

Först åkte vi till min svärfars familjehem, där bor idag en kusin till mannen. Fotograferade J och Jonathan framför den gamla vackra men nergångna bagarstugan.  

Efter det åkte vi till Robertsfors (Sahara Hotnights hemstad) Där bjöd svärmor på lunch på pizzerian Mallorca.

Efter det styrde vi mot äldreboendet där farbror Rune bor. Rune låg och sov middag när vi kom och jag tror han precis drömt en mardröm. En förvånansvärt pigg man för sina 90 år och charmigt vimsig. Det tycker jag att man kan få vara vid 90!

Det är något speciellt med små barn och äldre människor som möts.

På vägen till Umeå somnade jag till och väl framme begav vi oss till faster Gerda som är 91. En liten rar gumma som hade svårt med både syn och hörsel mötte piggt upp oss i hallen och hälsade välkommen. Att hon blandade ihop mig och J och trodde att R var 8 (snart 13) tycker jag inte spelar någonsom helst roll. Alltigenom en genomgo, positiv och varm människa. Vi stannade på fika och fick även träffa hennes son som ville vi skulle följa med hem till honom. Där fick vi en rundvisning av hans ypperliga trädgård och vi är nu sålda på att testa att odla sparris!

Dagen avrundades med en god och trevlig middag hemma hos min svägerska och där var även deras son med sin familj.
Proppmätta, trötta och mycket nöjda for vi hem igen och nu ser jag fram emot en heldag i torpet imorgon. Vi ska elda ute och småpyssla. Jag njuter av att vara ledig.
Kram
Matilda K